you will only get it once

vet ni vad jag har kommit på nu? eller, för bara ett tag sen. att vi lever bara en gång och att livet är alldeles för kort för att hålla på och klaga, bråka, tjafsa och älta.

om man säger såhär. jag har nog aldrig varit gladare än vad jag är nu. det har jag tjatat om ett tag nu. men vet ni? jag har ingen speciell anledning att vara glad. dvs jag är inte galet kär i någon, jag har inte vunnit massa pengar, jag har inte kommit på att jag har en jävla talang för någonting. jag har inte kommit på vad det är jag vill göra i resten av mitt liv. jag har det liksom som jag alltid har haft det, egentligen. underbara vänner, världens bästa familj, roligt jobb, jag klarar mig med pengar osv. inget speciellt utöver det vanliga så att säga. skillnaden mot nu och förut är alltså att nu uppskattar jag det jag har. jag bekymrar mig inte över något löjligt längre.

jag menar. jag slösade bort hela min högstadietid till att undra om två morötter var för mycket att ha ätit på en dag eller om livet faktiskt var värt att leva? hur onödigt är inte det? jag hade ju ett så jävla bra liv då med. jag hade det ungefär som jag har det nu. men då tog jag liksom inte vara på det jag hade.

man kommer förlora människor i livet, pojk- och flickvänner och kompisar kommer att komma och gå. men så är det. livet funkar liksom så! man kan inte haka upp sig på saker. jag tror på att allting har en mening. så vad som än händer, visst, man kan och man ska vara ledsen om man blir det. men man kan inte stanna livet. det kommer bara att fortsätta och varje dag är en jävla lott! man vet inte vad som händer nästa dag så varför kan man inte bara ta till vara på allting när det faktiskt finns för en?

jag tänker iaf inte gnälla för någonting onödigt längre. jag tänker vara glad och se allting med positiv inställning. och som sagt; jag har aldrig varit gladare än nu, och det är för att jag vill vara glad! jag älskar mitt liv :)