"jag kände på mig precis innan fallet att fan! det här kommer gå dåligt så jag förberedde mig på att se cool ut"

dagen började som vanligt. frukost, tvn osv. hann till och med lite diskning och dammsugning. jag hade planerat att gå och träna men var inte ett dugg pepp på det. jag kände liksom "näe, fyfan vad jag inte vill träna idag!" så det tog ett jävla tag för mig att sätta på mig träningskläderna och faktist bege mig mot cykeln som skulle ta mig till gymmet. inte ett dugg pepp börjar jag min färd mot fristilen. cyklar där i min egna värld, ska korsa en väg och upp för en trottoarkant. vad händer? hjulet vägrar att ta med mig upp på trottoaren och viker sig istället åt andra hållet. så jag faller. rakt ner i backen. jag känner hur mina knän blöder och folks blickar mot mig. jag har alltså ramlat precis bredvid en fullt trafikerad rondell. jag skämms som en hund men försöker göra det bästa av situationen och reser mig upp och cyklar vidare. väl framme kommer jag på mig själv med att inte ha tagit med mig gymkortet! kortet som alltså öppnar gymet åt mig. jag tar mig inte in. fan tänker jag och känner mig extremt värdelös som människa. vänder och cyklar hem igen. tänker att det måste ha varit meningen att jag inte skulle träna idag.